I början av året fick vi ett nytt ansikte till Inkubatorns ena affärsområde, FashionInk. Simon Hjelte är stockholmaren som längtade till Sveriges textilhuvudstad. Sedan februari är han affärsutvecklare hos Inkubatorn i Borås med inriktning mot textil- och modesidan, och arbetet med att locka fler företag med både en teknisk och en textil koppling har påbörjats. Vi ställde några frågor till Simon för att hjälpa er att lära känna honom.
Simon Hjelte. Bild: privat.
Vem är Simon Hjelte?
– Jag är en skräddare som känner stark avsky för att sy, men respekterar dem med tålamodet och detaljkunskapen. Själv är jag en lycklig generalist som gillar att djupdyka i ytvatten. Liknelsebefriat betyder det att jag är nyfiken och orädd samt har en god förmåga att skapa mig en förståelse av en idés inneboende värde och sedan göra affär av det. Den färdigheten har jag utvecklat genom att kunna modebranschen på djupet.
Vad har du för bakgrund och hur kommer det sig att du har hamnat på Inkubatorn i Borås?
– Samtida med det svenska modeundrets framväxt i slutet av 90-talet gjorde jag som 17-åring entré som helgarbetande lagersjas på NK. Därifrån har jag gått genom industrins alla led, från design och produktion samt inköp och även driftare av egen butik med tillhörande micro-fabrik. I Borås hamnade jag genom att jag som företagare byggt upp kontakten med Borås innovationsdel på högskolan då min disruptiva hjärna ofta engagerats som kommersiell aktör i forskningsprojekt. När chansen att arbeta med affär, kopplat till textil innovation kom, tog jag den.
Modeinkubatorn, som tidigare hette Textil- och Modefabriken, har nu bytt namn igen – till FashionInk. Hur kommer det sig och vad innebär det?
– Inkubatorn har två affärsområden: BusinessInk som fokuserar på teknikbaserade startups, och så FashionInk sedan namnbytet från Modeinkubatorn (ModeInk) förra året. Historiskt så har det affärsområdet attraherat bolag inom den traditionella textil- och modeindustrin. Nu, med stora skiften i den industrin, mot mer disruptiva affärsmodeller, cirkulära och transparenta flöden, samt nya produkter och tjänster där textil och teknik integreras så behöver vi aktualisera vårt erbjudande och vässa vår affärsutveckling. Vi ser heller ingen anledning att begränsa våra tjänster inom Sveriges gränser och därav behövdes ett mer internationellt gångbart namn.
Teknik, textil och mode. Hur hänger det ihop?
– De står i direkt beroendeställning till varandra och det samlade namnet på de tre områdena blir ”Fashion Technology”. I såväl framtid som nutid, är det en direkt nödvändighet att i konkurrenskraftiga bolag säkerställa kompetenstillgång inom textil och teknisk utveckling, för att på modemarknaden leverera ett samlat kunderbjudande av attraktivitet.
Vad kan FashionInk bidra med, dvs vilka tjänster finns och vilka är de till för?
– Inkubatorn i Borås är en av landets ledande inkubatorer. Vi coachar entreprenörer och startups med innovativa affärsidéer på deras resa mot internationell framgång. Det handlar om att verifiera affären genom att möta marknaden, med stöd från oss. Vi har också ett unikt nätverk av människor som har gjort liknande resor och som mer än gärna delar med sig av sina erfarenheter inom produktion, marknad, specifik branschkunskap samt tillgång till kapital, samlat i strategiskt genomförande mot kund.
Hur tror du att modeindustrin kommer att utvecklas med tanke på allt mer medvetna kunder, butiksdöden, m.m.?
– Vi kan inte undgå digitaliseringen. Tack vare den och ökad transparens, kan snabbt betyda långsamt, och begränsat betyda maximerat. Butiksdöden drabbar enligt mig bara dem som har ett ohälsosamt övertal av butiker och det vi ser nu är en normalisering direkt kopplad till behov och värde av idag. I övrigt har jag nog aldrig trott så mycket på det fysiska mötet som jag gör nu, MEN, det bör understrykas att det inte går att göra på slentrian. Ansträngning och relevans krävs i varje givet tillfälle kopplat till butiksmiljö.
Vad kräver det här av dig och alla andra som jobbar med affärsutveckling av nutidens och framtidens modeföretag?
– Modebranschen och dess totala infrastruktur genomlider ett paradigmskifte och många av dagens storspelare är sena 80-talister och födda med ett digitalt mindset. För alla ”rävar” därute är det bara att underordna sig de nya spelreglerna. Fler borde alltså göra som H&M och ifrågasätta sin affärsmodell, men inte sin affärsidé. Jag vill hylla deras mod att hitta 2.0 versionen av ”Rätt vara till rätt pris.” Det är sann intelligens och innovation att ha förmågan att söka nödvändig förändring när man fortfarande ”mår bra”.
