CGrind AB gör innovativt kaffe

för en bättre värld

Nu kan du fika klimatsmart. Följ med på resan där nära relationer, teknisk utveckling och intresset för hållbarhet tillsammans har drivit fram ett lönsamt alternativ för att producera kaffe. Kanske världens smartaste fika.

Förutom att kaffet är ekologiskt odlat, fairtrade-certifierat och torkat med förnybar energi, har Nordiska Kafferosteriet utvecklat ett mindre rosteri som rostar kaffet med biogas istället för fossil gas. De har också bytt ut sina förpackningar och satsar på biobaserade material.

– Traditionella kaffeförpackningar görs av plast och aluminium för att kaffets kvalité ska bibehållas. Under många år har vi tittat på vilka alternativa material vi kan sätta ihop med samma barriäregenskaper, men som istället är växtbaserade. Nu har vi tagit fram vår egen förpackning med 95% cellulosa och stärkelse, helt utan aluminium, säger Anders.

För att komma vidare ännu längre på kafferesan utökade Anders och Thomas sitt samarbete med ingenjören Patrik Berglund och David Neess, som hade påbörjat ett eget utvecklingsarbete vid Inkubatorn i Borås.

– Vi fyra började prata om problem som finns inom kaffeindustrin med statisk elektricitet och att kaffemaskiner borde vara uppkopplade. Samtalen om uppkopplade kaffemaskiner ledde vidare till att vi pratade om uppkopplade kaffekvarnar. Dessutom kände vi att utvecklingen av kaffekvarnar hade stannat någonstans kring år 1945, säger Anders lite skämtsamt.

Kaffebrödernas och ingenjörernas samarbete blev grunden för företaget CGrind AB, som vid Inkubatorn i Borås har fokuserat på att ta fram nya, uppkopplade kaffekvarnar. David och Patrik är gamla kollegor från företaget Ericsson och har med sig erfarenheter av bland annat hårdvarudesign, utveckling av mjukvara för kommunikationsutrustning och projektledning inom tillverkning, inköp och kvalitetssäkring.

– Jag och Patrik har tillsammans 40 års erfarenhet av att designa hårdvara och mjukvara, industrialisera och tillverka prototyper och skala till hög volym. Vi ville bygga något med uppkoppling, visste att vi hade den tekniska kompetensen och ville hitta något område där vi trodde att vi kunde göra skillnad. De många timmarna i veckan som läggs på arbete vill vi lägga på något som gör gott. Vi ville jobba etiskt, antingen med miljö eller med att göra något för mänskligheten, säger David.

När beskedet kom om en kraftig reducering av Ericsson i Borås, tog David och Patrik kontakt med Inkubatorn i Borås för att starta igång sina innovativa idéer. Inkubatorn stöttade ekonomiskt och gav kontor i en arbetsmiljö med kollegor från andra småföretag. Med hjälp av bidrag, guidning och vägledning från även RISE, Almi och Västra Götalandsregionen, kunde CGrinds idéer utvecklas och senare kompletterades kollegorna kompetens med utbildning i företagsutveckling och design.

– Det verkar vara ett bra företagsklimat här med bra entreprenörskapsanda. Generellt sätt är folk intresserade av det vi gör. Att verkligen bygga ett företag från grunden och skala det internationellt är det inte många som gör, men från Borås-trakten finns det flera som lyckats, säger David.

Långt innan diskussionerna om kaffekvarnar hade David och Patrik en idé om att koppla upp kaffemaskiner på kontor, caféer, hotell och andra offentliga miljöer. De ville i sin idé utforska värdet i att minska hur ofta maskinerna behövde fyllas på och få service.

– Om man bara åker ut för att fylla på eller ge service till en kaffemaskin när det verkligen behövs, istället för varje dag som vi sett många exempel på, skulle det gå att spara både pengar och miljö, säger David.

Efter att ingenjörerna gått samman med kaffebröderna, som haft liknande funderingar, bestämde de sig slutligen för att fokusera på hotell, caféer och restauranger. Dessa anläggningar mal sällan kaffe själva, då dagens kvarnar oftast maler en ojämn mängd kaffe och skräpar ner. Industrins lösning är istället att mala och packa kaffet i portionsförpackningar som levereras till caféer, restauranger och konferensanläggningar. Kaffekvalitén försämras eftersom kaffet måste malas långt innan det förpackas och dessutom resulterar portionsförpackandet i väldigt många plastförpackningar. Tio kaffebryggningar om dagen ger så mycket som ett restavfall på 3500 förpackningar från ett och samma ställe.

– Vi vill ju helst ha nymalet kaffe och vi som rosteri som har spåret hållbarhet vill absolut inte förpacka kaffet i de här engångsförpackningarna av plast, säger Anders.

Det är många tillverkare som försökt lösa problemet med den statiska elektriciteten, nedskräpningen och städresurserna för kaffemalandet utan att riktigt lyckas. Dessutom finns problemen att många kaffekvarnar på marknaden väsnas med hög ljudvolym och att i princip alla befintliga kaffekvarnar maler på tid istället för kaffemängd.

– Vår kaffekvarn maler kaffe på vikt, så att vi får en exakt mängd kaffe varje gång. Eftersom kaffekvarnen också är uppkopplad kan den ha koll på förbrukningen hos caféer och restauranger så att det går att planera leveranser, distribution och därför köra mindre bil, säger David.

Eftersom kvarnarna levererar data om förbrukning, vet rosterierna hur mycket omalt kaffe som finns kvar på restaurangerna och caféerna. Det gör det lätt att planera inköp och vara effektivare med rostningen, som i sin tur minskar gas och utsläpp. CGrind AB vill att alla världens rosterier ska kunna använda mindre förpackningsmaterial och kunna bli effektivare i sina leveranser och sin rostning.

– Tidigare var jag en storkonsument av kaffe. Nu är jag mer intresserad av kaffets kvalitet, säger David.

Kaffekvarnen från CGrind AB finns redan på några fikaställen i Allingsås och i andra delar av Göteborgsområdet. Alla användare av kaffekvarnen blir även återförsäljare av nymalet kaffe i ett system med returburkar, för att helt slippa konsumentförpackningar.

– Om du tycker om kaffet där du fikar kan du köpa med dig nymalet kaffe hem, i en returburk. Det gör att alla mindre rosterier kan sälja sitt kaffe på caféer och att du som kaffedrickare kan köpa med dig ditt favoritkaffe hem från ditt favoritcafé, säger Anders.

 

Skribent: Christine Brorsson

Fotograf: Emelie Asplund