Material från vår seminarieserie “Hållbart Närlingsliv”

Stort tack för ditt deltagande i vårt webinarium ”Hållbart Näringsliv” tillfälle 1-3.

Material från tillfälle 1:

Presentation

Mall matchning Globala målen

Se webinariefilm

Frågor i chatten

1. Varför är det punkter på nr 12?
Svar: Det saknas information.

2. Vilka var det som hade tagit fram färdplaner förutom Fossilfritt Sverige? Jag hörde inte riktigt.
Svar: Exponential Roadmap Initiative – länk till 1,5 OC Business Playbook

3. Vad är det som gjort att Sverige har gjort resan från fattigt land i början på 1900-talet, till ett av de modernaste länderna idag? Och hur kommer det sig att likvärdiga länder med samma utgångspunkt för ca. 100 år sedan, inte gjort samma resa?
Svar: En väldigt omfattande fråga som har många svar. En del i det (som även lyfts i Sveriges film som visades under webinariet) är den Svenska modellen som har byggt vårt samhälle starkt, en stark och stabil demokrati med högt förtroende för myndigheter och en stark rättsstat samt fred innanför Sveriges gränser. Detta är förutsättningar som har bidragit till att vår resa har sett ut som den har gjort. Men igen, många fler parametrar har bidragit.

4. Ser du att den påskyndade digitaliseringen pga Corona påverkar företags hållbarhetsarbete? I så fall – positivt eller negativt? Ge gärna något konkret exempel.
Svar: Jag hoppas och tror att den digitala omställning som vi i stor utsträckning har tvingats till har lett till att många har upptäckt (och blivit bättre på) digitala mötesformer ”på riktigt” – detta beteende hoppas jag på sikt har en positiv inverkan på exempelvis vårt resande även efter pågående kris. Sedan så ser jag att många företags leveranskedjor har brutits (man har haft svårigheter att få insatsvaror mm), detta har eller kommer att leda till att många tvingas se över sin leveranskedja och stora möjligheter finns till både ökad transparens och att ”göra rätt från början” (ställa krav och följa upp dessa). I den omedelbara krissituationen så kan detta givetvis ha en negativ effekt på företag men på sikt så kan det leda till förbättringar. Sedan så ska man givetvis inte underskatta att krisen har negativa effekter på människors fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande och att stort ansvar för att hantera det finns på olika nivåer i vårt samhälle.

5. Vår konsumtion är för hög, samtidigt krävs tillväxt för våra bolag och för hela samhället. Räcker målen till? Fortsatt tillväxt/konsumtion.
Svar: De globala målen pekar på samtliga delar som vi gemensamt måste uppfylla för att nå en hållbar utveckling. För att fortsatt finnas och vara relevant i framtiden så krävs det av företag att fundera kring vilka delar som är riskfyllda (riskerar att bidra till målkonflikter) och vilka delar det som innebär störst möjligheter. Om alla företag, organisationer, individer mm rättar in sig till denna karta så tror jag att målen räcker till men med den brasklappen att det börjar bli bråttom då vi bara har 10 år på oss till 2030. Sedan så tror jag att mycket av affärsmöjligheterna kommer att kretsa kring ökad grad av cirkuläritet (cirkulära affärsmodeller), och ökad resurseffektivitet.

6. Hur många medelstora företag i världen tror / gissar du känner till de Globala målen? Hur många av de stora?
Svar: Hänvisar bl a till KPMG:s rapport över de största företagen (som visades under webinariet) samt PWC:s rapport i frågan.

Material tillfälle 2

Presentation Erik Valvring

Presentation Jonas Larsson

Se webinariefilm

Frågor i chatten

1. Generellt har ju Sverige en väldigt stark exportmarknad. Finns det studier/analyser/prognoser på vad en ökad tjänstefiering betyder för vår exportomsättning? Dvs om Volvo inte säljer så många bilar men leasar ut dem – blir inte marknaden mer lokal?
Erik svarar: Jag känner inte till några sådana studier men vill poängtera att om volvos huvudaffär är att sälja bilar i en linjär kedja så är det mycket troligt att en ökad tjänstefiering innebär att produktförsäljningen kan bli mer lokal. Om däremot volvo exporterar tjänstfieringen eller möjliggörandet av tjänstefiering genom delningslösningar finns det potential att detta är en ökande exportmarknad.

2. Lätt att göra rätt – Ge kunden valfrihet: Hur ser du på att ge kunden olika alternativ, t.ex. A: Billigt men ej lika hållbart, B: Erbjuda klimatkompensation, C: Offerera bästa material för lägst miljöpåverkan.
Erik svarar: Lätt att göra rätt är inte alltid detsamma som att ge valfrihet och de alternativ som anges driver inte alltid hållbarhet (t.ex. klimatkompensation). Ett förhållningssätt är att sträva efter optimalt nyttjande av det vi producerar, dvs att kvalitet stämmer med användningen och att sträva efter att användningen ökar.

3. Det brukar skilja ganska markant på vad människor säger att dom vill och tycker mot vad dom faktiskt gör. Hur ser ni på det i de undersökningar som görs?
Erik svarar: Det är riktigt att det ofta skiljer på vad folk säger och vad de gör, särskilt när man ställer frågor. Vi letar framförallt efter det som triggar folk att ändra beteende. I den undersökning vi refererade till analyserades hundratusentals inlägg på sociala medier utan att vi specifikt ställt frågor vilket kanske ger lite mer av en indikation på vad som sker och vad människor faktiskt gör utifrån tendenser som blir synliga. Det är också värt att poängtera att medvetenheten om konsumtion just nu förändras snabbare än tidigare vilket gör det svårt att dra slutsatser ur vissa studier.

4. Vad svenskarna anser viktigt gällande hållbarhet speglar inte helt regeringens där man i det Coronastöd som ges, så vitt jag vet, inte har några uttalade krav/önskemål gällande hållbarhetsparametrar. Däremot verkar EU:s Coronastöd uttryckligen trycka på vissa åtaganden gällande t.ex. genomförande av green deal. Kan det finnas en tröghet på regeringsnivå – att man inte förstår konsumtionsmönster och kapaciteten hos företag att ställa om?
Erik svarar: Ang tröghet på regeringsnivå, ja, så kan det absolut vara,  samtidigt har jag respekt för risker med oförutsedda effekter när man påverkar landets ekonomi.

5. Är den EU graderingen igång redan nu? EU Product Env Footprint? Hur/ vem bedömer var man står med plagget?
Jonas svarar: Ja, arbete med EU graderingen är igång och det går att läsa mer om det här.
Metodiken runt det bygger på att man redogör för påverkan från ett antal påverkanskategorier, bland annat utsläpp till luft, utsläpp till vatten, vattenåtgång, förbrukning av fossila resurser, humantoxisk (cancerogent och ickecancerogent) ekotoxisk osv.

Material från tillfälle 3

Presentation Erik Valvring

Presentation Jonas Larsson

Se webinariefilm

Frågor i chatten

1. Vad skulle du rekommendera som första steg om man som företag vill jobba med cirkulär ekonomi?
Erik svarar: Arbeta med affärsmodeller och utforska olika affärsmodellsprinciper kring tjänstefiering såsom hyrmodeller, delning, reparation, etc. koppla detta till er befintliga utveckling och era produkter. Det finns olika program för att utforska detta såsom nästa del i programmet Hållbart Näringsliv, Framstegsmodellen för Textile & Fashion 2030 samt CircularChallenge i CirkularHub.

2. Finns det etablerade modeller för att räkna på de alternativa intäktsströmmarna som uppstår?
Eriks svarar: Man kan räkna på det på olika sätt, antingen enkelt via data kopplat till en BMC (Business Model Canvas) eller mer avancerat över tid. Vi har partnerorganisationer som kan göra beräkningar över tid för att visa effekterna och NÄR det blir lönsamt.

3. Kan du utveckla hur “specifikationer” till leverantörer effektiviserar produktionsflödet och stärker lönsamheten?
Erik svarar: När det gäller exemplet som nämndes så har de satt upp egna specifikationer på andrahandskläder och material de letar efter för att enklare kunna kommunicera med t.ex. björkå-frihet för att kunna sourca material. Ett första steg för att effektivisera materialflödet från secondhand-plagg alltså.

4. Vad var det för teknisk detalj som pratade i F/ACT-projektet?
Erik svarar: Det var ett NFC-chip som sattes i kläderna där deltagarna med sin mobiltelefon enkelt kunde logga när och hur de använde kläderna.

5. Är inte HUGO väldigt stöldbegärlig? Frågan är generellt riktad kring ämnet “säkerhet”.
Erik svarar: Jo, men liksom allt stöldbegärligt finns det lösningar på det om bara HUGO är tillräckligt bra. Jämför t.ex. med el-sparkcyklarna som placeras ut i städerna. Enligt utvecklarna skulle det vara en milstolpe för HUGO om den stals eftersom det skulle visa att den då fått mycket genomslag.

6. Hur avgörs priset på plagget? Är det plagget själv som känner sitt livs värde?
Erik svarar: Systemet finns inte i kommersiell drift men här kan man tänka sig allt ifrån AI baserade system som lär sig över tid, till att prisinformation hämtas från liknande produkter på t.ex Tradera. Om man spårar användandet av plaggen kan det ju också bli en garant för hur slitet man kan förvänta sig att ett plagg är och då påverka värdet.