Finns standarder för slow fashion – plagg med liten negativ miljöpåverkan – som håller visst antal tvättar osv? 

WR: Jag känner inte till någon sådan standard. Däremot är ju syftet med miljömärkningar med t ex ett  livscykelperspektiv (Typ 1 enligt ISO 14024) att få med krav med avseende på olika typer av negativ miljöpåverkan samt kvalitet (bl a påverkan vid tvätt). 

Hur fungerar missvisande märkningar på marknaden? kan dessa uppkomma eller får de ens finnas märkningar som inte granskats och verifieras? Jag tänker från ett kundperspektiv, behöver man vara påläst av respektive märkning eller kan man vara någorlunda ”trygg” att man handlar bra om man tar en produkt med märkning. 

WR: Alla miljöpåståenden som man gör som företag måste vara tydliga och man måste kunna verifiera det man påstår. Om man handlar en märkt produkt, så är det vanligt att man kan gå in på hemsidorna för märkningarna (GOTS, OEKO-TEX 100 etc.)  och söka på t ex licensnumret som finns angivet ihop med loggan. På så sätt kan man kolla att produkten är certifierad och att det inte handlar om ett falskt certifikat. 

Ofta är ju företaget som säljer produkterna ok hållbarhetsmässigt sätt, men finns det certifiering för leverantörskedjorna inkluderade i någon märkning. Mycket tillverkning sker ju under vedervärdiga förhållanden för arbetaren och miljön och sedan säljs produkterna i en fräsch butik. Företaget kommer undan för lätt med att hävda att de inte kan ansvara för underleverantörerna. finns det lösningar på detta?  

WR: Förutom miljömärkningar med livscykelperspektiv (typ 1), så finns också andra märkningar som vi tagit upp idag som bedömer själva produktionsprocesserna, arbetsförhållanden mm. Exakt vilka krav som ställs måste man kolla upp i respektive kriteriedokument. Genom att märka sin produkt enligt dessa, så måste man gå igenom alla delar i leverantörskedjan och hämta information, så att dessa underlag kan lämnas över till certifieraren för bedömning. Fattas information från något led eller är ofullständig, så blir inte produkten godkänd för märkning.  

Kan rekommendera följande seminarium kring miljöpåstående & marknadsföringslagen: Forum för miljösmart konsumtion arrangerar ett webinarium 24;e nov: https://www.forummiljosmart.se/event/seminarium-ar-trojan-gron2 

Hur funkar det med förädling för GOTS. Om man tar in rena plagg utifrån som är GOTS certifierade och sen trycker på dom här i Sverige? Måste tryckeriet ha certifiering också? 

WR: Om du som företag köper GOTS-märkta plagg och sedan vill trycka på dom, så måste du också ansöka om att få dom certifierade, men nu som plagg med tryck. Processen kommer dock bli enklare, eftersom plagget redan är ett GOTS-märkt och underlaget för detta kan användas som verifikat. Tryckeriet som ska trycka måste bli godkänt för att utföra processen och information om vilka färger och kemikalier som används måste lämnas in för bedömning och bli godkända. Det ställs också krav på dig som företag hur varan får förpackas, märkas m m. 

Vad är trenden gällande attityden till GMO hos de olika certifieringssystemen? 

WR: Till exempel så tillåter inte GOTS och Bra Miljöval GMO och inte heller råvarumärkningar för ekologisk odling. Det gör däremot t ex BCI-bomull, som är odlad på ett mer hållbart sätt än konventionell odlad bomull. 

Finns det någon kartläggning över olika fibers effekter (negativ/positiv) på samtliga SDGs och då särskilt biologisk mångfald, fattigdom, hållbara samhällen. Hur ser också trenden ut för textilföretagens värdekedjor? Många aktörer som marknadsför sig som hållbara håller sina värdekedjor inom EU. Finns någon sådan märkbar trend för de större klädmärkena från Boråsregionen?  

WR: Jag känner inte till någon kartläggning av fibers påverkan som kopplats till de globala målen. Däremot finns mycket bra information om fibrer och deras miljöpåverkan i forskningsprojektet Mistra Future Fashions rapporter ”Fibre Bible 1 & 2”. 

http://mistrafuturefashion.com/sv/hallbart-mode-ar-inte-en-fraga-om-fiber/  

 Jag har inte sätt någon märkbar trend på det sätt du frågar efter. Däremot finns ett intresse hos vissa företag för att få tillverkningen närmare sig och det kommer frågor från mindre företag om var man kan hitta tillverkning i Sverige.
Viktigt att komma ihåg är att oavsett var tillverkningen sker, inom eller utanför EU, så måste man skaffa sig information om sin leverantörskedja och kolla upp att den är hållbar. För även om produktionen sker långt bort, så betyder det inte att den sker under dåliga förhållanden.  

Vilken/vilka miljömärkningar skulle ni säga bidrar till ett minskat klimatavtryck? 

WR: Flera av miljömärkningarna har krav runt energieffektivitet, transporter etc., men hur stort fokus som finns på detta skiljer sig åt mellan dom. Dessutom är det krav som brukar blir skapare vid uppdateringar och de olika typerna av märkningar ligger inte i fas med varandra. 

Av de märkningar som jag tagit upp idag, så skulle jag nog säga att Bluesign ligger långt framme vad gäller att bidra till minskat klimatavtryck 

Vad tycker du om Regenerative Organic Certification (ROC), 

Ecological Outcome Verification (EOV) & Climate Beneficial Certifications? 

WR: Tyvärr, så är jag inte insatt i dessa certifieringar. 

Repetera gärna definitionerna för Typ I, II respI typ III -certifieringar. 

WR: I min presentation finns en bild på detta.  

Hur ser du att textilmärkningar kommer att utvecklas över tid?  

WR: EU har lanserat en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi och man har pekat ut textil som ett fokusområde och en textilstrategi ska tas fram. Utifrån detta och att märkningar tas upp, gör att jag tror att det kommer att finnas ett ökat intresse för miljömärkningar som verifikat. I handlingsplanen talas också om produktpass och ”Product Environmental Footprint” m.m. Länk till handlingsplanen: 

https://ec.europa.eu/environment/circular-economy/ 

Räknar det att få MDS (SDB) på engelska från sina leverantörer när ett företag distribuerar mer inom Europa/globalt?

WR: Säkerhetsdatablad (SDS, Safety Data Sheet) är informationsblad för kemikalier. En leverantör/tillerkar som säljer den kemiska produkten i Sverige måste tillhandahålla ett säkerhetsdatablad på svenska. Säljer man till andra länder inom EU, så ska SDS vara på landets språk.

OM jag köer in en T shirt och säljer den via webb shop till konsument, Gäller det mig? (dvs anmäla till ECHA

WR: Om det är du som är den första som placerar/säljer T-shirten på den svenska marknaden, så gäller följande om T-shirten innehåller ett ämne på kandidatförteckningen (till exempel om det finns i ett transfertryck):

Att från den 5 januari 2021 måste varor som innehåller över 0,1 vikt% av ämnen på kandidatförteckningen anmälas till ECHAs databas SCIP (gäller då transfertrycket)

Idag gäller att om varan innehåller mer än 0,1 viktprocent av kandidatämnet ska detta anmälas till ECHA. Gäller när mängden av ämnet överstiger 1 ton per tillverkare/importör och år samt om ämnet inte tidigare är registrerat för samma användning. Det är osannolikt att denna situation skulle uppstå för din t-shirt, för det skulle i så fall bli otroligt många t-shirts.

Är det mer hållbart att färga 100 meter än 5 000 meter med hänsyn till kemikalier, vatten och energimängder?

WR: Här kan man säga ”beror på”.
Idag pågår en utveckling av teknologier för att färga utan vatten. Viktigt att veta är dock att olika typer av fibrer kräver olika typer färg, t ex så kan inte bomull och polyester färgas med samma färgtyp. Så har man 100 m av polyester som färgas i en mindre maskin utan vatten, så är det minst miljöbelastande. Däremot så är det vanligtvis så att när mindre partier ska färgas med konventionella metoder, så blir de 100 metrarna mer miljöbelastande för att de troligen färgas i diskontinuerlig maskin som genererar mer färg- och behandlingsbad som sedan släpps till avloppet (tänk färgning som sker i en tvättmaskin). Dessutom kanske även 100 m är för lite p g a att man kanske behöver minst 300 m för ett parti och då har man ju producerat för mycket. Har man 5 000 m och kan köra den i en kontinuerlig maskin, blir det mindre behandlingsbad som går åt. I en kontinuerlig maskin kan man färga stora mängder tyg, t ex ett parti på 15 000 m som kan vara uppdelat på tre bommar och när en bom med 5 000 m börjar ta slut, så syr man ihop tyget med nästa bom. (Titta på PP-bild 15 med det blå tyget.) Men sedan finns även annat att ta hänsyn till, och det är om tyget är vävt eller stickat, för stickad trikå är vanligtvis mer känslig än vävda tyger och då kanske inte en kontinuerlig metodär det bästa alternativet. Och för att göra det ändå krångligare, så finns det vissa vävda tyger som behöver gå i en diskontinuerlig maskin för att få en viss känsel.

Ja, det var ett försök att lite grovt beskriva problematiken och ”det beror på”.

Finns det alternativ till PFOA, för att få samma impregnerande effekt

WR: Om man behöver en smutsavvisande yta, som också avvisar feta substanser, så finns inga lika bra ämnen som perfluorerade ämnen som t ex PFOA. Perfluorerade ämnen ger också en vattenavvisning och för den funktionen finns alternativa kemikalier.

Hur gör jag som arbetar med resttyger och second handplagg? Vad ska man fråga efter från tyg leverantören och hur gör man / vad gäller ang second handplaggen? det gäller Re-design

WR: I flera av EU:s regleringar inom REACH (gällande och föreslagna) som gäller krav på kemikalieinnehåll i textil, så har man undantagit second hand. Tyvärr, så han man inte också sagt att material från second hand-textilier är undantagna. Så i nuläget blir konsekvensen att ett re-designat plagg av secondhandmaterial måste uppfylla samma krav som helt nya produkter d v s man måste kunna gå i god för kemikalieinnehållet.

Ovanstående blir då ett hinder när vi vill få till ett cirkulärt system för textil.

Finns det diskussion att införa kemikalieskatt för textil och läder för t.ex. möbler inom offentlig möbler, transport etc?

WR: Nej, jag har inte hört några sådana diskussioner.

När du säger betala; När och vart betalar man? räknas det ut per år eller hur fungerar det?

WR: Kemikalieskatt på kläder och skor är ett förslag, som ännu inte är beslutat.
Skatteverket och Tullverket är beskattningsmyndigheter.

Skattskyldig är den som tillverkar skatteskyldiga varor och den som för in skattepliktiga varor från ett EU-land.

Det föreslås också att försäljning från länder utanför EU ska beskattas och det gäller varor som är man är skyldiga att betala tull för. Dessutom konsumters köp från länder utanför EU.

Det finns varianter på när skatten ska betalas och det beror på när varorna placeras på marknaden. Det hänger bland annat ihop med om man är en godkänd lagerhållare, har tullager mm. Mer om detta finns att läsa i förslaget:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/04/sou-202020/

Var hittar man SWEREAS lista på farliga ämnen respektive REACH lista?

WR: SWEREAS lista dvs Kemikalieinspektionens rapport 3/15, ” Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och för miljön”

https://www.kemi.se/download/18.6df1d3df171c243fb23a98ee/1591454109737/rapport-3-15-kemikalier-i-textilier.pdf

Kandidatförteckningen i REACH:

https://www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/kandidatforteckningen

Tack för bra presentation!