Vilket mätverktyg anser du är ”lättast” att börja använda om man som företag ska inleda arbete att mäta social hållbarhet i sin leveranskedja?

Svar: Dels behöver man kunna hitta vilka utmaningar man står inför om detta inte redan är känt. Ett exempel på ett bra Survey verktyg är Ulula. När det är tydligt vilka frågor som man behöver jobba med så krävs verktyg som kan hjälpa till med att delegera ansvar och möjliggöra att leverantörerna själva kan skapa förbättringar. Se även till att ni får mätbara resultat så ni kan följa utvecklingen. Här rekommenderar jag såklart vårt verktyg, Quizrr.

Vad anser du är bästa sättet för svenska bolag att koordinera sina krav mot leverantörerna?

Svar: Dels att internt driva frågan tillsammans med affärsteamet. En intern koordination är det mest effektiva verktyget. Att dessutom ha prioriterade områden och samsyn kring dessa på ledningsnivå i bolaget hjälper till att kunna ställa de krav och ha den enighet som kan ge verkliga resultat i leverantörsledet. Att bli starkare med andra är också en bra idé och tex vara delaktig i BSCI/AMFORI, ETI, FAIR WEAR FOUNDATION etc.

Finns det risk att kund- & lagkrav leder till att producenter lägger fokus på kortsiktiga/lätta förbättringsåtgärder mer än på systemfel/förbättringar? Isf, hur når man långsiktighet?

Svar: Genom att dels diskutera långsiktighet med leverantörer. Våga göra, och committa till, mätbara mål och premiera de leverantörer som tar ansvar med större mängd ordrar om möjligt. Att dessutom läsa på och ha en dialog om verktyg som kan hjälpa leverantörer att bli proaktiva och skapa interna förutsättningar i fabriken att driva egen förbättring.

Hur/om kommer e-handel att påverka arbetsförhållanden i produktionsländer?

Svar: Det finns en risk att vi på kort sikt ser negativa konsekvenser då många e-handels plattformar inte har en uttalad eller tydlig strategi. När vi lyckas länka hållbarhet än tydligare till produkt kan det däremot på sikt tydliggöra och skapa än mer affärsmässig vilja att accelerera hållbarhetsarbete och ambitionsnivåer hos många aktörer.

Vad är största utmaningen/skillnaden per Kina kontra Bangladesh i närtid och framtid?

Svar: En stor och svår fråga men kortfattat är min bild idag denna:
Kina kommer fortsätta vara en viktig marknad för många. Fördelar är know how, ofta bra produktkvalitet och smidiga processer mot köpare. Utmaningar är minskad arbetskraft och fortsatta problem med mycket övertid. På sikt tror jag Kina kommer fortsätta vara en viktig, kanske viktigaste, marknaden för många bolag men inte för billigare produkter.
Bangladesh har stor del fattig befolkning som ser arbete i fabrik som en möjlighet till bättre liv. Stora fabriker och mycket bra produktions faciliteter. Största utmaningen ser jag är regeringens oförmåga att driva hållbarhetsfrågan på ett trovärdigt och skalbart sätt. Möjligheter att få bra produkter till bra priser men med en kalkylerad risk för mänskliga rättigheter.

Om man är ett litet bolag och vill genomföra en audit i fabriker som man producerar i, nu när man inte kan resa, vad rekommenderar du?

Svar: Trots att det finns utmaningar med tredjeparts audits så är det ändå bättre än ingenting.
Dessa kan ibland koordineras med andra genom organisationer som jag nämnde ovan.
Viktigt att komplettera med åtgärder som insikterna pekar på behöver förbättras. Fundera då på hur ni vill driva den förändringen. Tips är att skapa mätbara mål. Man kan också se denna ofrivillig karantän som en möjlighet till research och strategitid och bygga en trovärdig och ambitiös plan för sig själv och sin leverantörskedja. Att gå från reaktiv till proaktiv!

Har du tips på sådana organisationer man som lite bolag kan gå med i?

Svar: BSCI/AMFORI, ETI, FAIR WEAR FOUNDATION. Finns även mer specialiserade organisationer som jobbar mer med specifika frågor. Ex SIWI/STWI för vattenfrågor, BCI för bättre bomullsproduktion etc. Ett måste att lägga några timmar på online research för att hitta er vinkel och fokus.

Hur ser du att digitaliseringen av produkter som tex rfid-märkning kan hjälpa hållbarhetsarbetet?

Svar: Det är ett jättespännande område som just visar på behovet av mätbarhet i vårt hållbarhetsarbete. Att knyta data till produkter och potentiellt även processer och flöden via blockchain till slutprodukt känns helt logiskt på sikt.

Vad kostar det att använda sig av erat verktyg?

Svar: Dels betalar köparen en licenskostnad per år men även leverantören för att dela på det ekonomiska ansvaret och även skapa delaktighet kring målet med Quizrr’s arbete på fabrikerna. Prissättning varierar lite beroende på klienters behov. Vi ser ofta att större bolag gärna vill betala leverantörernas första år för att säkra onboarding och skalning. Som varumärke betalar du från 40 000 SEK och uppåt för obegränsat antal leverantörers påkoppling och tillgång till alla träningar på de marknader vi är aktiva på samt mätbarheten via vår portal. Fabriker betalar ca 15 000 per år och får då tillgång till alla träningar på deras språk samt portal. Vi gör även skräddarsydda lösningar till visa stora globala spelare med specifika behov.

Vilken storlek på företag riktar sig Quizzr till? Kan du ge exempel på företag som är stora nog för att kunna påverka leverantörer att förändras.

Svar: Vi har sett stora bolag som inte vill sätta press och därigenom inte skapar positiv förändring och små bolag som genom sin tydlighet får med sig leverantörer trots sin storlek. Tydlighet i förväntningar och varför detta är en viktig fråga för dig som köpare är nyckeln!

Hur väljer ni företag att kontakta? har ni kriterier som ni utgår från?

Svar: Vi kontaktar framförallt större bolag idag som kan hjälpa oss att driva beteende förändring i branscher. Men vi har även många mellanstora och mindre bolag som samarbetar med oss.

Tack för en bra och motiverande presentation!

Tack för möjligheten att få dela med mig av mina erfarenheter.