Ser du att MLS (anm. Miljöledningssystem) börjar tappat lite sitt värde för systematiskt miljöarbete? Ofta så är den fokuserad på negativ miljöpåverkan och inte på positivt påverkansarbete, t.ex. att en företags verksamhet bidrar till att lösa Agenda 2030 målen. Vad behövs för att bättre spegla behoven av systematiskt hållbarhetsarbete nu?

Svar: För det första, jag ser inte att ledningssystem förlorar i värde för att arbeta systematiskt med hållbarhetsarbetet men det jag kan se är att det är viktigt att ledningssystemet täcker in såväl den negativa och positiva påverkan som ett företag har. Detta då de komponenter ett ledningssystem innefattar är grundläggande för att kunna driva arbetet framåt dvs. policy/mål/handlingsplaner, ansvarsfördelning/kompetens/resurser, uppföljning/utvärdering/avvikelsehantering. Jag ser med andra ord att det viktigt att bredda arbetet från att ”endast” handla om miljö (till hela hållbarhetspaletten enligt vad som blir resultatet av ett företags väsentlighetsanalys) och låta ledningssystemet, om ett sådant finns på plats, ge stöd i arbetet framåt.

Med detta sagt så passar det ju kanske inte för alla företag att införa ett certifierat ledningssystem, och då är man givetvis fri att arbeta med dessa beståndsdelar (som definierar det systematiska arbetet) utan ett ledningssystem i grunden.

Scope 1-3 i GHG (Green House Gas Protocol – https://ghgprotocol.org/) är utmärkt för att bli fossilfri men hur gör man med övriga mål?

Svar: Att arbeta med GHG-protokollet kopplat till att minska sin klimatpåverkan är precis som frågan indikerar en utmärkt hjälp i arbetet. Att applicera motsvarande sätt för att identifiera hela företagets värdekedja på övriga frågor/mål kan också bidra till att man på ett systematiskt sätt kan få syn på sin påverkan i olika led och vilka frågor som är viktiga. Grunden är alltså att fokusera på de frågor som är av störst vikt (utifrån påverkan, intressentförväntningar, krav), där de är av störst vikt dvs. utifrån var i värdekedjan de återfinns – sedan sätta sin ambitionsnivå, mål, handlingsplan osv.

Har du tips på hur man ska få med alla kollegor på ett hållbarhetståg? hur viktigt är det att alla på en arbetsplats är delaktiga?

Svar: Det är superviktigt! De egna medarbetarna är företagets bästa ambassadörer och är de som ska få jobbet gjort. Med det sagt så är det kanske inte så effektivt om alla exempelvis deltar i väsentlighetsanalysen men att tillfråga medarbetarna för insamla underlag är av stor vikt för att få deras perspektiv på vad som är viktigt. Detta kan exempelvis göras genom mindre medarbetarundersökningar, utbildningsinsatser mm.

Resultatet av väsentlighetsanalysen, alltså företagets viktigaste frågor, är dock viktigt att kommunicera och att sedan tillfråga medarbetarna i processen för att bryta ner de övergripande målen till delmål och handlingsplaner (detta kan ju med fördel göras på avdelningsnivå om man tillhör ett större företag). Tips: Det kommer att handla mer om att skapa medarbetarengagemang vid nästa webinarietillfälle (11/11) då fokus är systematiskt arbete och effektfullt målarbete!

Tycker du att man ska börja och se på FN:s globala mål och se vilka av dem som är mest relevanta för sitt företag och sedan sätta målen. Eller börja” spåna fritt” med målen för sitt företag och sedan se vilka som passar mot FN:s mål?

Svar: Jag tror att det är viktigt att se de Globala målen som ett underlag för att börja rama in vilket ansvar och vilken påverkan företagets verksamhet har (utifrån ett helhetsperspektiv). Då de Globala målen är så pass heltäckande så kan de i detta syfte med fördel nyttjas för att säkerställa att man inte ”missar” någon del. Med det sagt så är det sedan av stor vikt att sätta dessa i relation till företagets verksamhet – dvs. ställa sig frågan ”hur berör målen oss?” och ”i vilka termer ska vi uttrycka dem för att de ska vara tydliga och konkreta för oss?”.

Men, utöver de Globala målen så är det även viktigt att väga in andra typer av krav (regulatoriska eller kundkrav) och förväntningar (internt såväl som externt) när man definierar sina fokusområden och målsättningar.

Vill också hänvisa till webinariet som hölls i våras (Hållbart Näringsliv – del 1), där ett tillfälle fokuserade på Agenda 2030 och hur man som verksamhet kan ta sig an målen, för mer inspiration kring hur ni kan komma igång!

När man vill titta på ett företags långsiktiga värde och hållbarhet är en del av detta – t.ex. att gå mot fossilfri produktion, system – vore det värdefullt att inte bara få siffror bakåt utan se prognoser och satta mål framåt.

Svar: Jo absolut, detta är en viktig del av vad som ska redovisas – företagets lång- och kortsiktiga mål och vilket underlag som ligger till grund för att man som företag har satt dessa mål. Ramverket TCFD (Task-force for Climate-related Financial Disclosures) tar sikte just på formaliserade scenarioanalyser vilket också tyder på att allt mer information om företags prognoser kommer att krävas av företag av dess intressenter framgent.

Hur ser du på framtiden/utvecklingen med lagkravet på hållbarhetsrapportering?

Svar: Jag tror att vi kommer att se mer, inte mindre, lagstiftning på hållbarhetsområdet framåt. Det rör på sig i ganska hög takt just nu med flera lagstiftningar som kommer att förstärka kraven på det faktiska arbetet (och inte bara kopplat till att beskriva sitt arbete) såsom fler lagkrav inom kemikalieområdet, lagkrav kopplat till cirkularitet, lagkrav kopplat till Human Rights due diligence m fl.

Rekommenderar du mindre bolag (som inte omfattas av lagen kring hållbarhetsredovisning) att ändå göra en? Vilka delar är då viktigast enligt dig?

Svar: Ja, det rekommenderar jag att även mindre företag gör. I vilket form och hur omfattande är ju givetvis upp till företag att besluta om men ju mer vana intressenter (inte minst investerare) blir att söka efter denna typ av redovisning/kommunikation, ju större kommer nyttan att kommunicera samlat kring sitt arbete bli. De delar som är viktigast är (i min mening att beskriva) det mest grundläggande: vilka frågor som är mest väsentliga ur ett hållbarhetsperspektiv, vilka mål man har satt på områdena (och hur dessa ska uppnås) och vilka risker/möjligheter som man ser framåt.

Känner du till konkreta exempel på när ett företag inte fått en affär eller fått investeringsmedel pga bristande hållbarhetsarbete och då tex innehållet och ambitionen i en hållbarhetsrapport eller komm rapport? Har inte affärsmodellen ännu större betydelse, dvs vissa verksamheter är passé pga deras påverkan på de planetära begränsningarna eller bristande junfruliga resurser?

Svar: Jag tänker att dessa två alternativ hänger ihop – en redovisning blir inte bättre än det faktiska arbetet och ett företag kommer ju inte att endast bli bedömt baserat på vad som kommuniceras. Så absolut, affärsmodellens långsiktiga hållbarhet är vad som i allt större utsträckning bedöms men detta är ju också vad man som företag bör kommunicera i sin hållbarhetsrapport.

Vet du varför det finns drygt 10 olika ramverk globalt. Det verkar ju som att 80% av innehållet är ungefär samma? Är de vinstdrivande bolag som står bakom?

Svar: Nej, jag vet inte exakt varför det finns så många olika ramverk men det stämmer att det finns en rad (och att innehållet, i många fall är snarlikt). Som företag som inte har gjort sig bekant med de olika ramverken så är dock min rekommendation att börja kika på GRI (Global Reporting Initiative), främst på grund av det är det mest spridda.

Vad är det mest kreativa sätt som du sett ett företag presenterat sin hållbarhetsrapport?

Svar: Oj, svår fråga! Det finns ju en mängd företag som tar fram filmer, appar och annat roligt för att tillgängliggöra sin redovisning. Sedan är det ju viktigt att nämna att det viktigaste är att fundera över sin målgrupp och hur man når denna på bästa sätt – det mest kreativa behöver ju inte vara det bästa.